Jan Mårtenson

Denne artikkelen vil ta for seg temaet Jan Mårtenson, som har vært gjenstand for interesse og studier av ulike disipliner over tid. Jan Mårtenson har hatt en betydelig innflytelse på ulike sider ved samfunn, kultur og historie, og satt sitt preg på menneskers liv og utvikling av lokalsamfunn. Gjennom en detaljert analyse vil de ulike dimensjonene og perspektivene rundt Jan Mårtenson bli utforsket, og tilby leseren en omfattende og berikende visjon om dette temaet som er så relevant i dag. Ved å sammenstille forskning, vitnesbyrd og ekspertuttalelser er målet å bidra til kunnskap og forståelse av Jan Mårtenson, og gi leseren de nødvendige verktøyene til å reflektere og danne sin egen vurdering av saken.

Jan Mårtenson
Født14. feb. 1933Rediger på Wikidata (92 år)
Uppsala
BeskjeftigelseSkribent, diplomat, lyriker
Embete
  • Generaldirektør (United Nations Office at Geneva, 1987–1992)
  • Secrétaire général adjoint des Nations unies Rediger på Wikidata
Utdannet vedUppsala universitet
EktefelleIngrid Giertz-Mårtenson
FarGösta Mårtenson
NasjonalitetSverige[1]
SpråkSvensk[2]
SjangerPoesi, essay, kriminallitteratur
Jan Mårtenson på Commons

Jan Per Gösta Mårtenson[3] (født 14. februar 1933 i Uppsala) er en svensk diplomat, også kjent som forfatter av blant annet kriminalromaner. I flere av hans bøker figurerer den fiktive antihelten og antikvitetshandleren «Johan Kristian Homan». Disse bøkene har kommet ut årlig siden 1973.

Mårtenson har vært visegeneralsekretær for FN og sjef for FNs Europa-kontor i Genève. Han er bosatt i herregården i Åmmeberg i Hammars församling ved Vättern.

Bibliografi

Homan-krim

  • 1973 – Helgeandsmordet
  • 1974 – Drakguldet
  • 1975 – Demonerna
  • 1976 – Häxhammaren
  • 1977 – Döden går på museum
  • 1978 – Döden går på cirkus
  • 1979 – Vinprovarna
  • 1980 – Djävulens hand
  • 1981 – Döden gör en tavla
  • 1982 – Middag med döden
  • 1983 – Vampyren
  • 1984 – Guldmakaren
  • 1985 – Häxmästaren
  • 1986 – Rosor från döden
  • 1987 – Den röda näckrosen
  • 1988 – Neros bägare
  • 1989 – Mord i Venedig
  • 1990 – Akilles häl
  • 1991 – Ramses hämnd
  • 1992 – Midas hand
  • 1993 – Gamens öga
  • 1994 – Tsarens guld
  • 1995 – Karons färja
  • 1996 – Caesars örn
  • 1997 – Högt spel
  • 1998 – Det svarta guldet
  • 1999 – Häxan
  • 2000 – Mord på Mauritius
  • 2001 – Ikaros flykt
  • 2002 – Mord ombord
  • 2003 – Dödligt svek
  • 2004 – Ostindiefararen
  • 2005 – Döden går på auktion
  • 2006 – Den kinesiska trädgården
  • 2007 – Spionen
  • 2008 – Dödssynden
  • 2009 – Palatsmordet
  • 2010 – Mord i Havanna
  • 2011 – Safari med döden
  • 2012 – Mord i blått
  • 2012 – Jubileumsmord (elleve Homan-noveller)
  • 2013 – Den grekiska hjälmen
  • 2014 – Juvelskrinet
  • 2015 – Medicis ring

Tre av Homan-krimene (Guldmakaren, Häxmästaren og Ostindiefararen) utspiller seg omkring århundreskiftet 1700–1800, med Johan Kristian Homans forfader Johan Sebastian Homan som huvedperson.

Øvrige bøker

  • 1970 – 32 om kärlek (lyrikk)
  • 1971 – Telegrammet från San José
  • 1971 – Tre Skilling Banco
  • 1972 – Nobelpristagaren och döden
  • 1978 – Släkten är bäst
  • 1982 – Utsikt från min trappa
  • 1985 – Drottningholm – slottet vid vattnet (essayer)
  • 1986 – Sverige (med andre)
  • 1989 – Slottet i staden (essayer)
  • 1991 – Arvfurstens palats (essayer) (med Alf Åberg)
  • 1994 – Kungliga svenska konstnärer (med andre)
  • 1994 – Mord och mat (oppskrift)
  • 1997 – Residens – Svenska EU-ambassader
  • 1997 – Sofia Albertina – en prinsessas palats (essayer) (med Ralf Turander)
  • 2000 – Att kyssa ett träd (memoarer)
  • 2002 – Mord i Gamla stan
  • 2003 – Mord på menyn
  • 2005 – Beridna högvakten (med Ralf Turander)
  • 2007 – Kungliga Djurgården (med Ralf Turander)
  • 2013 – Oss håller inga bojor, oss binder inga band! (med Susanne Giraud)

Referanser

  1. ^ LIBRIS, Libris-URI 20dghtxl2hp2l78, utgitt 26. mars 2018, besøkt 24. august 2018
  2. ^ http://data.bnf.fr/ark:/12148/cb11914747m; Autorités BnF; besøksdato: 10. oktober 2015; BNF-ID: 11914747m.
  3. ^ Sveriges befolkning 1970 (CD-ROM), Riksarkivet 2003

Kilder

  • Mårtenson, Jan P G i Vem är det 1993
  • FN – Globalt uppdrag, red. L. Eriksson, Stockholm 1995, s. 218
  • Mårtenson, Jan, Att kyssa ett träd, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2007

Eksterne lenker

Denne artikkelen er en spire. Du kan hjelpe Wikipedia ved å utvide den.