Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 3, 2015
I denne artikkelen vil vi utforske den fascinerende verdenen til Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 3, 2015, et emne som har fanget oppmerksomheten til både enkeltpersoner og eksperter. Fra begynnelsen til den nåværende tilstanden har Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 3, 2015 vært gjenstand for studier, debatt og beundring. Gjennom årene har det vekket forskjellige meninger og følelser, og generert endeløse undersøkelser og oppdagelser. Gjennom denne artikkelen vil vi fordype oss i de mest relevante aspektene ved Wikipedia:Utvalgt svensk artikkel/Uke 3, 2015, og tilby en detaljert og fullstendig visjon som lar våre lesere bedre forstå dette fascinerende emnet.
Turkiska (Türkçe) är ett turkspråk som talas som modersmål av ungefär 62 miljoner människor, främst i Turkiet där det är officiellt språk, av mindre grupper på Cypern, i Grekland och i Östeuropa, samt av flera miljoner invandrare i Västeuropa, särskilt Tyskland. Det är det mest talade av turkspråken (de turkiska språken). För att inte förväxlas med dessa kallas turkiska ibland turkietturkiska (Türkiye Türkçesi).
Språkets rötter kan spåras till Centralasien och de första skriftliga lämningarna är närmare 1200 år gamla. Osmanskan, den omedelbara föregångaren till dagens turkiska, spreds åt väster när det osmanska riket utvidgades. Som en av Atatürks reformer i början av den nya turkiska republiken ersattes 1928 det osmanska alfabetet (en variant av arabiska alfabetet) av en variant av det latinska alfabetet. Samtidigt inledde den nyligen grundade Turkiska språkkommittén en kampanj för att reformera språket genom att avlägsna persiska och arabiska lånord till förmån för inhemska varianter och nybildningar från turkiska rötter.
Typiskt för turkiskan är dess vokalharmoni och utpräglat agglutinerande språkstruktur med många suffix, vilket innebär att mycket långa ord kan bildas. Grundordföljden i turkiskan är subjekt objekt verb. Turkiskan har inget grammatiskt genus. ► Läs mer …